Jag tror att många wannabe-författare liksom jag är väldigt nyfikna på etablerade författares skrivprocesser. I Linda Skugges senaste bok får man en intressant inblick i hur krönikör Sylvia Svensson lyckas flika in ett produktivt skrivande mellan dagishämtningar och nattvakor.
Innan jag är färdig med Linda Skugge för den här gången måste jag få citera ett par saker till ur hennes bok Ett tal till min systers bröllop. För den som liksom jag älskar att lapa i sig exakt hur länge och när och var olika författare skriver (förutom det här med hur de skriver) så finns det en hel del juicy stuff. Förutsatt att man utgår från att Sylvia Svensson är Skugges alter ego, åtminstone när det gäller själva skrivandet (vilket hon själv säger), så får man en intressant inblick i Skugges skrivar-liv. Här är några citat:
Jag vet inte hur du går tillväga när du skriver böcker, Sylvia [Plath]. Men så här skriver jag. Medan jag rusar hem från dagis via Konsum skriver jag ner saker på små lappar jag har i fickorna. Sen lägger jag alla lappar på samma ställe och när jag vet att jag får en ostörd timme så skriver jag in alla lappar i datorn.
Du [Sylvia Plath] satt och skrev de där tidiga morgontimmarna i London innan barnen vaknade. Mina barn vaknar så tidigt och de är vakna på nätterna också så jag skriver på kvällarna.
Märta Tikkanen hade aldrig skrivperioder som var längre än tio minuter.
Okej, det sista handlade inte om Skugges skrivprocess, men att Tikkanen lyckades skriva böcker med tids-snuttar på tio minuter är ju också mycket intressant!
Läs boken för fler glimtar in i en produktiv skribents arbetsmetod. (En skribent med småbarn icke att förglömma!) Möjligen är Skugge själv lika intresserad av andra författares skrivprocesser. Speciellt de med små barn. I boken återkommer referenser till Sylvia Plath, Märta Tikkanen och Kathryn Harrison. Alla småbarnsmammor – åtminstone vid en tidpunkt – som samtidigt skrev.
Eftersom jag själv är småbarnsmamma (nummer två ska komma om en månad) så är även jag speciellt intresserad av de skriftställare som lyckas kombinera småbarnsliv och författarskap. Jag tänkte beställa Att söka hänryckningen – Scener ur en kvinnas liv av Kathryn Harrison, Två – scener ur ett konstnärsäktenskap av Märta Tikkanen och Övervintring av Kate Moses (om Sylvia Plath). Alla från Ett tal till min systers bröllops litteraturlista.
För min del fungerar det bäst att gå iväg till biblioteket och skriva. (Jag går även till biblioteket när jag behöver jobba.) Vi har faktiskt ett arbetsrum, tanken var att jag skulle jobba där, men det har nästan aldrig blivit använt. Små barn har inte alltid så lätt att förstå det där med stängda dörrar, och det går inte alltid lika bra att pappa läser Max boll som att mamma gör det.
Nu har arbetsrummet blivit ett pysselrum istället; mitt skrivbord har blivit ett pysselbord där dottern kan måla, klistra, klippa och greja med lera (när det kommer till leran är det mest jag som får göra figurer på hennes befallning). Och nu har det faktiskt hänt att jag skrivit några rader när jag suttit vid det där bordet för att sällskapa min dotter och hjälpa henne när hon pysslar. (En eller två meningar, sedan lägga upp mer grön fingerfärg, sedan tillbaka till tangentbordet.)
Mitt problem vad gäller skrivproduktivitet är att jag har svårt att ha två eller fler projekt i huvudet samtidigt. Att ha både jobbprojekt, bloggprojekt och skönlitterärt projekt på gång samtidigt funkar alltså inte riktigt. Det är som att hela hjärnan fylls upp av en enda sak och så trängs det andra undan. Någon lösning på det har jag inte riktigt.
Vad har du för knep för att få något skrivet i ett i övrigt hektiskt liv? Berätta om rutiner och annat som fungerar!
Läs även andra bloggares åsikter om: Linda Skugge, skrivprocess, småbarnsmamma (Se även: intressant.se)
Det finns inga knep. Dygnet har 24 timmar, that´s it. Sen får man göra det man måste, och kanske strunta i tvätten, bäddningen, dammsugningen, urplockningen av diskmaskinen. Inrätta sitt liv runt skrivandet och inte tvärtom. Om man verkligen vill. Obs. dock aldrig strunta i barnen.